Problemskolor, vad är de för något? Finns de?

Problemskola, vad är det för något?

”Problemskolan” är en urspårad produkt av den snedvridna ideologin, det råbarkade ekonomiska tänkandet och den osunda konkurrensutsättningen mellan skolorna. Jag definierar vad som är en ”problemskola” utifrån två kriterier som karakteriserar denna skoltyp:

1.      Eleven och elevens föräldrar har alltid rätt

2.      Skolledningen har en föraktfull attityd mot lärarna

Uppfyllandet av dessa kriterier leder till betygsinflation som i sin tur leder till att eleverna får sämre kunskaper. Vad ska man plugga för? Man får ju höga betyg ändå! Det leder också till att en del elever märker att de kan manipulera skolan genom att fuska och sprida lögner i syfte att bli av med lärare. Detta fungerar alldeles utmärkt i problemskolan. Lärarna kommer i sin tur att uppleva att de måste vara oärliga vid betygssättning och vid utvecklingssamtal och de drar sig även för att upprätthålla sin tillsynsplikt och studiero i skolan därför att detta kan leda till sämre löneutveckling eller avsked. Därför får också problemskolan vanligtvis en stor personalomsättning. Eftersom lärarna drar sig för att upprätthålla tillsynsplikten, då detta kan leda till repressalier från skolledningen, kommer problem med mobbning och vandalisering att öka. I problemskolor som ligger i anknytning till områden med sociala problem kommer skolan inte sällan att i praktiken behärskas av kriminella elevgäng. Stölder, rån, vandalisering, hot och misshandel, inte sällan dolda som ”maktlekar”, kommer att göra skolan mycket otrygg för de flesta eleverna och lärarna här. Höga besparingskrav är vanlig i problemskolor. Detta leder vanligtvis till att skolan anammar en pedagogik baserad på att eleven självständigt söker sin kunskap och där lärarna endast är handledare ,vilket leder till lägre lärartäthet och därmed besparingar. Problemskolan har även en hög andel obehöriga lärare som kan betalas med lägre lön än en behörig lärare. Dessutom lyser frånvaro av skolservicefunktioner av olika slag. Inget bibliotek, ingen skolsköterska, ingen kurator, ingen studievägledare, inga specialpedagoger m.m. Det finns även problemskolor där man anpassat undervisningens innehåll efter krav från engagerade religiösa föräldrar. I dessa skolor, som officiellt inte är några religiösa skolor, har man gått över från att undervisa om livets utveckling enligt evolutionsteorin till att undervisa om Bibelns skapelseberättelse eller jämställa olika ”teorier” om livets utveckling som jämställda med varandra och att det är upp till eleverna att välja utifrån sin ”livsåskådning”, ungefär som att de skulle välja att tro på Ohms lag eller Newtons mekaniklagar utifrån sin ”livsåskådning”.  

Jag har själv personlig erfarenhet av att ha jobbat som lärare i tre typer av problemskolor. Den ena var en vinstdrivande friskola för grundskolan med relativt välartade elever, den andra var en kommunal grundskola som låg i ett område med sociala problem. Den skolan behärskades av två kriminella elevgäng. Den tredje var en kommunal yrkesgymnasieskola vars främsta elevunderlag var elever från sociala problemområden.

Var finns problemskolorna?

Min uppfattning är att ungefär en fjärdedel av alla svenska skolor är problemskolor. De är huvudsakligen kommunala skolor som ligger i sociala problemområden i storstäderna, i mindre bruksorter i småstäderna eller är vinstdrivande friskolor.
   En problemskola är inte nödvändigtvis en skola som har som huvudsakliga elevunderlag elever från sociala problemområden. En skola kan mycket väl vara väl fungerande trots att flertalet av eleverna kommer från sociala problemområden. Lorraine Monroe har varit rektor i skolor i sociala problemområdena Harlem och Bronx i New York, USA som skrivit boken ”Nothing´s impossible”  där hon redovisar  hur skolan där hon verkat åstadkommit universitetsstudenter av slumbarn.  Mossbourne Academy i ett av Londons fattiga områden gör att 90 procent av eleverna där blir antagna till universitet . Nej, problemskolor kan vara sådana där elevunderlaget är elever med betydligt bättre socioekonomiska bakgrunder än elever från sociala problemområden. Men det är större risk att en skola med elever från sociala problemområden blir en problemskola. Speciellt om man har en mycket tillåtande attityd till de vanartiga elever som är i skolorna för att förstöra undervisningen och skapa otrygghet genom sina maktanspråk.

Hur vet man om en skola är en problemskola?

Att en skola är en problemskola beror helt på skolledningen eller huvudmannens attityd. Deras attityd präglar hela skolan och kommer att få eleverna att inta problemattityder. Jag har själv jobbat på en skola där skolan gick från att vara en skola som inte kunde sägas vara en problemskola till att bli en problemskola genom byte av rektor. Detta skedde i ett yrkesgymnasium i Stockholms sydvästra förorter. Jag slutade dock på den skolan i samband med rektorsbytet, men en kollega som jag jobbat med där under de två år jag var verksam lärare på denna skola berättade för mig om hur rektorn ändrade i elevernas betyg så att de blev högre, hur elevfrånvaro ändrades för att de betraktades som ”felregistrerade” av skolledningen, så att det skulle se ut som om eleverna hade större närvaro än de hade. Elevunderlaget var i stort sett detsamma som läsåret tidigare, men under vårterminen 2012, då den nye rektorn verkat i skolan under en termin, hade mängden ”klagomål” från elever mot lärare ökat drastiskt jämfört med året innan. ”Klagomålen” handlade i hög grad om manipulationer för att få betygen höjda, ändra frånvaroregistreringen eller bli av med lärare eleven inte gillade. Övrig administrativ skolpersonal som stod över lärarna spelade helt med i det nya synsättet på eleverna. I en notis i Dagens Nyheter hösten 2015 stod om att denna skola fått nedslag av skolinspektionen för just den stökiga miljön orsakad av vanartiga elever.
   Ibland kommer en problemskola att avslöjas genom att det börjar dyka upp insändare i lokaltidningarna där skolpersonal vågar beskriva problemen, om tidningen ej har krav på att insändaren identifierar sig, eller att bekymrade föräldrar berättar om problemen som de fått information om av sina barn eller genom att tala med skolpersonal.
   Ett exempel på detta är en insändare om Rönninge skola i Salems kommun där insändaren ”Orolig personal” i tidningen ”Mitt i Botkyrka-Salem” beskriver Rönninge skola. Insändaren refererar till en enkät i december 2009 som visade på dålig och bristande ledning. Insändaren fortsätter med att beskriva en ledning som inte lyssnar och inte bryr sig utan lägger på de anställda fler och fler arbetsuppgifter för att spara pengar. Dessutom särbehandlas en del av personalen. Flera är sjukskrivna på grund av detta och flera har slutat. Kolleger som protesterat har behandlats illa, diskriminering, maktmissbruk och mobbning förekommer men även elever har blivit olämpligt behandlade. Signaturen ”Bekymrad pedagog” berättar om hur lärare avskedas men barnskötare (med lägre lön) behålles.

”Chefsprestigen på denna skola är förödande. Snälla kommunledning, gör något!”. 

Senare kommer under rubriken ”Lärare larmar om uselt klimat” av Mattias Olsson i tidningen ”Mitt i Botkyrka-Salem” tisdag 9 augusti 2011 en uppföljning på insändaren ”Bekymrad pedagog” klagomål. Här beskrivs i en kortare artikel hur rektorn ägnat sig åt negativ särbehandling av vissa personer, hur anställda fått utstå högljudd kritik av rektorn när arbetskamraterna varit närvarande. En anonym lärare säger att det kan handla om rena utskällningar om alla möjliga saker. Flera lärare har sjukskrivit sig på grund av den tuffa arbetsmiljön. Detta beskriver lärarna i ett brev till kommunledningen i Salems kommun.  

Hur det kan vara att jobba i en problemskola

Jodå, jag har jobbat i tre problemskolor. En vinstdrivande friskola (Vittraskola, tillhörande Academediakoncernen), en kommunal grundskola i ett område med stora sociala problem (notera att en skola inte behöver vara en problemskola bara för att den ligger i ett område med stora sociala problem) samt en gymnasieskola för yrkesprogram där det främsta elevunderlaget var elever från sociala problemområden som i sin tur gått i grundskolor som uppfyllt kriterierna för att vara problemskolor.

Lärarnas riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner, berättar i en artikel i Dagens Nyheter ¹²²⁾  att hon är motståndare till projektet att skolverket skickar ut handledare som ska förbättra lärarnas förmåga att undervisa i stökiga klasser i problemskolor. Hon hävdar att det ofta är ett ledningsproblem där rektorer inte tar sitt ansvar att stötta lärare som har en svår klass och att dessa rektorer skapar ett klimat där lärare inte vågar be om hjälp. Istället undviker många lärare att vända sig till skolledningen av rädsla för att stämplas som dåliga och få sämre påslag i den individuella lönesättningen. En av orsakerna till att rektorerna brister i sin uppbackning av lärarna är att lärarna inte får några klassrumsbesök av rektorerna. Det händer att medlemmar i lärarnas riksförbund meddelar att de inte får besök av rektorer på ett helt år. Och visst, det varierar. Jag har själv jobbat i skolor där rektorerna besökt undervisningen i mina klasser flera gånger under ett år, men i de problemskolor där jag jobbat i har det inte hänt. Istället stämmer det väl med det som Metta Fjelkner säger i DN:s artikel

”undviker många lärare att vända sig till skolledningen av rädsla för att stämplas som dåliga och få sämre påslag i den individuella lönesättningen”.  

Vad bör göras för att komma till rätta med problemskolorna?

En aktivare och mer handlingskraftig skolinspektion behövs för att kunna stoppa problemen. En bra bit på väg skedde i och med skolreformen med den nya skollagen instiftad första juli 2011. Men problemen kan bara komma till daga genom att ha ett effektivt meddelandeskydd som skyddar meddelaren från förföljelse och trakasserier. Något sådant finns ej idag. De meddelandeskydd som finns innebär för det mesta att den som meddelar blir ifrågasatt och ofta avskedad. Skolinspektionen ska i förekommande fall ha befogenhet att kunna byta ut skolledningen eller stänga skolan. De elever som förstör ska kunna få de åtgärder riktade mot sig för att först och främst stoppa deras härjningar men i andra hand att förändra deras attityd och beteende. Detta sker bäst genom avstängning, förflyttning och överföring till speciella rehabiliteringshem med skolverksamhet.

Betydligt fler exempel på problemskolor och referenser finns i boken "Bli lärare" av Lars Johansson på www.amazon.com som E-bok.