Svensk pedagogisk forskning, inget att lita på!

De pedagogiska idéer som pådyvlas en del skolor står på mycket bräcklig vetenskaplig grund och egentligen är lättkorrumperade att uppfylla önskade slutsatser för de som beställt forskningen. Syftet kan vara att uppfylla den snedvridna ideologins postulat, eller att tillgodose argument till vinstdrivande friskolor och kommuner som vill lägga så lite pengar som möjligt på skolan genom att rekommendera inbesparande pedagogier som sänker kostnaderna.
   Vi har i Sverige för vana att automatiskt svälja ett argument om det backas upp av ”forskning visar…”. Men det finns två forskningsfält som är tämligen olika varandra. Den naturvetenskapliga forskningen och den sociologiska forskningen. Den naturvetenskapliga forskningen har den fördelen framför den sociologiska forskningen att naturen i sig inte har något medvetande som gör att den kan manipulera forskaren för att främja sina egna syften. Därför kan forskaren utgå från att absolut ärlighet gäller i studiet av naturfenomen. Forskaren drar sedan slutsatser utifrån sina observationer och experiment. Slutsatserna är sedan basen för en eventuell teori. Forskaren kan dock dra felaktiga slutsatser från sina data från mätningar av naturfenomenen, felaktigheter som kan vara kulturellt eller psykologiskt präglade. Därför är ett villkor för att en teori ska kunna få fotfäste som allmänt accepterad  att experimenten, observationerna och dess resultat kan upprepas av andra forskarlag än det som först gjorde experimentet. Dessa andra forskarlag kan sedan dra andra slutsatser kring samma experiment och observationer utifrån de resultat som de erhållit. När konsensus mellan de olika forskarlagen erhållits om vilka slutsatser som bör gälla kan man anse att dessa slutsatser utgör ”sanningen” kring vad undersökningen visat. Den sociologiska forskningen  hänger mer i luften än den naturvetenskapliga och är mer nyckfull eftersom den beror på de betydligt mer lynniga sociala faktorer som kan fälla ett utslag och därmed slutsatser om något socialt fenomen. Det är betydligt mer sällan att sociologisk forskning bekräftas av oberoende forskarlag och vanligare att enskilda undersökningar härom tas för "sanning".  Att åtgärder som baseras på den sociologiska forskningen kan få stora konsekvenser för kvaliten i skolans undervisning gör att man bör vara noggrann i hur man betraktar forskningen, vilka undersökningskriterier forskningen utgått från och om det råder konsensus mellan olika forskargrupper innan man börjar agera. 

Ett flagrant exempel på fusk efter påtryckningar från uppdragsgivaren

   Jag hävdar att det fuskas en hel del i den svenska pedagogiska forskningen. Olika "institut" har forskare som beordras att komma med resultat som passar "kunden" som är en uppdragsgivare med tydliga önskemål om att forskningen ska ge ett visst resultat.  Ett flagrant exempel  avslöjades då Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) presenterade en rapport, ”Konkurrensens konsekvenser” om konkurrensutsättning och privatisering av välfärdstjänster inom skola, vård och omsorg. SNS är en forskningsinstitution som ägnat sig åt ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga frågor på vetenskaplig grund. De har en lång historia av fri och öppen diskussion som sedan slutet av 1940-talet spelat en roll i svenskt samhällsliv genom att vara en bro mellan näringsliv, politik och forskning. Artikeln talade om att det fanns brist på vetenskapligt baserad kunskap om effekterna av marknadsutsättningar av offentliga tjänster inom skola, vård och omsorg som skett. Det gick ej att belägga att konkurrensutsättning inom dessa områden lett till högre effektivitet eller bättre kvalitet.  Vidare nämnde rapporten:

   ” De senaste 20 årens privatiseringar inom välfärden genomfördes mot bakgrund av
     1980- talets debatt om en ineffektiv offentlig sektor med alltför mycket makt samlad hos
     tjänstemän och  byråkrater. Vi kan i dag konstatera att konkurrensutsättning och privata  
     alternativ inte varit den mirakelmedicin som många hoppades. Därmed inte sagt att en
     fortsatt dominans av ett offentligt monopol i utförarledet skulle ha varit ett bättre
     alternativ. Välfärdsmarknader är speciella. De kräver genomtänkta regleringar, offentlig
     tillsyn och informerade kunder för att fungera. Vi tror att det i dagsläget finns brister på
     samtliga tre områden. Valfrihet för medborgarna kan naturligtvis betraktas som ett
     egenvärde. Men det kan ifrågasättas hur väl den fungerar på marknader där kunden ofta
     har svårt att bilda sig en ordentlig uppfattning om de tjänster olika utförare erbjuder.
     Drivkrafterna är starka för utförarna att prioritera marknadsföring och trivselfaktorer   
    eller pressa ned kostnaderna, i synnerhet när det inte är tillåtet att ta extra betalt för högre
     kvalitet. Att skolor – både offentliga och privata – får motiv att konkurrera genom att
     sätta för höga betyg är ett bra exempel på hur fel drivkrafterna kan slå. Till detta kommer
     att priset för att byta skola eller omsorgsgivare ofta är högt för kunden då relationens
     kontinuitet i sig utgör ett viktigt värde. I vissa fall kan även det geografiska avståndet till
     alternativa utförare eller platsbrist utgöra en barriär.”

På Dagens Nyheters debattsida, lördag 24 september 2011 skrev ledamöterna av SNS förtroenderåd, Sverker Sörlin, Lars Calmfors, Per Krusell, Torsten Persson, Per Strömberg, Jonas Vlachos och Daniel Waldenström att  de delar av näringslivet som hade egna intressen i dessa branscher reagerade,  negativt på rapporten där just Svenskt Näringsliv på central nivå svartmålade rapporten och dess redaktör. Röster som framfördes här var att "näringslivet har rätt att vänta sig att resultaten från SNS verksamhet är politiskt korrekta” det vill säga att resultaten från forskningen borde friseras, ändras och tillrättaläggas så att näringslivet skulle bli nöjd med rapportens innehåll. SNS styrelse och högsta chefer valde att följa den linjen genom att själva svartmåla rapporten och dess redaktör, Laura Hartman. Dessutom valde SNS styrelse och högsta chefer att, istället för att låta rapporten utsättas för saklig kritik såsom är kutym i forskningsvärlden och låta de forskare som stod bakom artikeln få försvara denna, belägga forskarna med munkavel som följd av påtryckningar från näringslivet.

Exempel på oegentligheter i svensk pedagogisk forskning

   Svensk skolforskning har tyvärr starka inslag av att vilja uppfylla  den snedvridna ideologins ideal, samt att uppfylla den råbarkade ekonomiska synsättets önskningar.  En är strävan att avskaffa den ”auktoritet” som läraren utgör dels av ideologiska skäl, dels av affärsmässiga skäl för att minska lärartätheten.  ”Forskningen” ledde då till att man strävade efter att avskaffa lärarledd undervisning (något nedlåtande kallad ”katederundervisning”) till förmån för så kallad ”elevledd” undervisning som innebar att eleverna skulle skaffa sig kunskap genom att ”forska” själva medan läraren skulle stå i bakgrunden och ibland handleda eleven i sin forskning efter kunskap. Detta infördes i Haninge kommun i början av 2000-talet. Haninge kommun blev då, som resultat av denna pedagogik, den sämsta skolkommunen i Sverige år 2004. Det var en följd av att denna pedagogiska filosofi helt genomsyrade undervisningen. Vinstdrivande friskolor brukar också ha denna pedagogiska filosofi av just de skälen att de minskar lärartätheten och därmed skolkostnaderna.  Men då ser man till att ha studiestarka elever som går på deras skolor med en utsållningsmetod som kommunala skolor inte kan bedriva.  Studiestarka elever kan klara av att hantera ett stort eget ansvar som just ”eleven är forskare” pedagogiken kräver. För elever i behov av extra stöd är denna pedagogik katastrofal. Sedan bytte Haninge kommun skolledare. Matts Öhlin, tidigare skolchef i Solna. Han inställning var att skolan inte var en fritidsgård där barn och ungdomar förvaras, utan en institution där man lär sig för att bli en god samhällsmedborgare. En mer kunskapsorienterad syn på lärandet i skolorna infördes med betoning på läsutveckling. Efter två år var Haninges skolor land de bättre i Sverige. Från att endast 29 procent av tioåringarna klarade matematiken 2004 var det 96 procent som klarade den 2007.

Skolverket presenterade tisdagen 19 oktober 2011 en skrivelse med skarpa råd för hur undervisningen i svenska klassrum ska gå till. Det är första gången som skolverket går in för att detaljstyra lärare och rektorers arbete. Det viktigaste budskapet i skrivelsen, ”Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande” är att läraren ska ta rollen som ledare för elevernas inlärning. Detta i kontrast till den inställningen i den svenska skolan att eleven ska söka kunskap och ”forska” på egen hand.

   Men den svenska skolforskningen ser inte bara till att leverera friserade resultat till uppdragsgivare med intresse att "på vetenskaplig grund" kapa kostnader inom skolverksamheten. I syfte att minska lärares auktoritet och demonisera lärarna i enlighet med den snedvridna ideologin kom följande studie från högskolan i Gävle:

"Vart tredje mobbningsfall utförs av lärare" var slutsatsen i en studie för en D-uppsats i pedagogik vid Högskolan i Gävle gjord av Anne-Lie Lindström (då Ericson) med handledare Peter Gill , professor i pedagogik . Här påstods att 37 procent av dem som kränkt en elev i de knappt hundra första anmälningarna till det nyinrättade Barn- och Elevombudet, var lärare. Grunden för denna slutsats var en databas med de anmälningar som inkommit under 1 april till november 2006.
   Men det antagandet som gjordes av Lindström/Gill var att det anmälda hade inträffat och de brydde sig inte om att titta på slutbedömningen. Tidningen "Skolledaren" följde dock upp 103 av de anmälningar som kommit in och hittade besluten i 95 av dessa och redovisade detta i skolledaren 1/2010. Slutsatserna var tvärtom att man inte kunde säga att det i mer än två fall var klart att en lärare hade mobbat någon elev.  Skolledaren beskriver dessa två fall:

”Nu kommer vi till de två fall där ”facit” slår fast att lärare kränkt. I det ena har en lärare tagit ett grepp på en utagerande elev i matsalen. Vårt avslutande fall handlar om tillsägelser till en elev, eleven strular, får tillsägelser gång på gång – och till sist tappar denna lärare behärskningen. Sekretesstrykningar gör att det inte går att se exakt vad läraren gjort men eleven var chockad, kände sig väldigt kränkt och uppsökte skolsköterskan. Läraren är förkrossad över att han tappat behärskningen och var sedan sjukskriven nästan hela terminen. Hans förordnande förlängdes inte”.